Pilot Stockholmskraften var inspirerat av Malmökraften som har funnits sedan februari 2018 och visat goda resultat i Malmö. Förslaget var att ansöka om ESF-medel för att erbjuda Stockholmskraften till alla stadsdelar som vill delta. Arbetsförmedlingen var projektägare och ansökan skrevs fram gemensamt av Arbetsförmedlingen, Stockholms stad och samordningsförbundet Stockholms stad. Planen var att lämna in en ansökan till Svenska ESF-rådets utlysning år 2024.
För att ta fram en väl förankrad ESF-ansökan genomfördes en pilot i stadsdelarna Hässelby-Vällingby och Skärholmen med start nov/dec 2023 till och med juli/aug 2024.
Målgruppen var personer med försörjningsstöd som var inskrivna på Arbetsförmedlingen med lång tid i arbetslöshet, mer än 24 månader. De hade flera komplicerade faktorer som påverkade deras situation och var i behov av en kombination av insatser under en längre period. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms stad, hälso- och sjukvården samt näringslivet var avgörande.
Syftet var att samordna myndigheternas resurser, effektivisera insatserna, förenkla individens kontakter med de olika myndigheterna och stärka fokus på att stödja individen till arbete eller studier.
Individ
Organisation
Metodutveckling
Arbetet genomfördes av ett multikompetent team per stadsdel eller det antal team som bedömdes kunna hantera stadens behov. I varje team arbetade tre medarbetare; en arbetsförmedlare, en socialsekreterare och en jobbcoach. Teamen var kärnan i Stockholmskraften. Det krävdes hög grad av flexibilitet, prestigelöshet och engagemang hos medarbetarna i teamet och de skulle vilja och ha mod att utforska sina professionella gränser och utföra arbetsuppgifter som de kanske inte skulle utföra i sina ordinarie uppdrag. Teamet hade ca 100 pågående deltagare som de träffar regelbundet, ofta tillsammans men även enskilt, beroende på deltagarens behov. Multiteamen arbetade utifrån en gemensam kartläggningsmall. Utgångspunkten för kartläggningen var fokus på arbete, studier och deltagarens förmågor.
Multi-teamet satt tillsammans i en gemensam lokal. Det gav fördelar och effektivitet för samarbetet att ha tillgång till en gemensam plats att arbeta utifrån vid de tillfällen det behövs. Det blev också tydligt för deltagarna att Stockholmskraften innebar en ingång med alla professioner på plats.
Cirka 25 procent av teamets arbetstid användes till matchning och arbetsgivararbete.
De kompletterande resurserna var rehabiliteringskoordinator, försäkringsrådgivare och studie och yrkesvägledare. Rehabiliteringskoordinator och försäkringsrådgivare fanns genom Samordningsförbundets FINSAM-team. Rehabiliteringskoordinatorn kunde behöva stöd att knyta kontakter med vårdcentraler och psykiatriska mottagningar i stadsdelen för att utveckla en utökad samverkan. Den kompletterande resursen studie- och yrkesvägledare fanns på Jobbtorget.
Kompetenta och engagerade medarbetare i multi-teamen var en förutsättning för att lyckas, enligt Malmökraften. Det behövdes tid och resurser för medarbetarnas kompetensutveckling och en tydlig förankring av uppdraget hos alla parter. Kunskap om BIP-studiens resultat med parallella insatser, jobbfokus och tilltron till deltagaren var andra framgångsfaktorer enligt Malmökraften.
Multiteamet och en samtalsledare samlades regelbundet tillsammans med de kompletterande resurserna (rehabkoordinator, försäkringsrådgivare, studie- och yrkesvägledare). Samtalsledaren arbetade utifrån modellen reflekterande praktik som är en viktig del av BIP-studien[1]. Medarbetarna reflekterade kring sin egen roll och förhållningssätt gentemot deltagarna för att på så sätt öka tron på deltagarens möjligheter att börja arbeta eller studera. Det skapade ett lärande med nya infallsvinklar och möjligheter att prova dessa, vilket ledde till bättre utfall och resultat, enligt Växthusets forsknings- och kompetenscenter.
Stockholmskraften skapade inga nya insatser. Istället användes insatser från de ordinarie verksamheterna. Skillnaden mot ordinarie verksamhet var att teamet mötte deltagaren tillsammans och deras olika kompetenser ökade träffsäkerheten och bidrog till en bättre förståelse för hens förutsättningar och behov.
Deltagarna erbjöds parallella och samordnade insatser. Det innebar att en insats kunde börjar samtidigt som en annan insats pågick. Det gynnade effektivare och snabbare stegförflyttningar mot arbete eller studier, enligt BIP.
Gemensam styrning och ledning var en förutsättning för att lyckas med uppdraget, enligt Malmökraften. Chefer behövde avsätta tid och resurser för att leda och stötta sitt multi-team och de kompletterande resurserna.
Resultaten för Malmökraften 2.0 var att 1 666 deltagare (766 kvinnor och 900 män), 39 procent började arbeta och 208 deltagare (149 kvinnor och 59 män), 5 procent började studera.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har utvärderat Malmökraften 1.0. De undersökte om det samordnade stödet från teamverksamheten gett effekt för individen genom att analysera ett slumpmässigt urval (12 000 personer) som var inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) hos Arbetsförmedlingen. Av dessa fick 2 700 personer ta del av Malmökraften och blev en behandlingsgrupp och 9 300 personer blev en kontrollgrupp. ISF har följt personerna under perioden januari 2019 till och med december 2021 och uppföljningstiden var mellan 2 och 4 år.
Resultaten baseras på enkäter som individerna fick besvara före och efter att de hade träffat teamen. Resultaten visar att individerna som fått ta del av samordnat stöd genom Malmökraften har större sannolikhet att;
BIP-studiens resultat visar att parallella insatser, varav minst en är jobbfokuserad, ökar sannolikheten till jobb och att handläggarens tilltro till deltagarens möjlighet att få ett jobb är avgörande.
Styrgruppen mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad med chefsrepresentanter var styrgrupp för Stockholmskraftens pilot och ESF-ansökan.
Sedan hösten 2021 hade Samordningsförbundet Stockholms stad sammankallat en arbetsgrupp för att utveckla samverkan i individärenden mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad. Arbetet hade bland annat resulterat i utvecklingen av Kommunhubben och arbetet fortsatte med att utveckla Stockholmskraften. Arbetsgruppen utökades med representanter från pilot-stadsdelarna då de var igång.
ESF-ansökan skrevs av representanter från Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsförvaltningen och Samordningsförbundet Stockholms stad.
Piloten Stockholmskraft drevs av chefer och medarbetare från enheten ekonomiskt bistånd, Jobbtorgen och Arbetsförmedlingen. Med stöd från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården efter behov.
FINSAM Malmö och Arbetsförmedlingen Malmö bidrog med stöd och erfarenheter och bistod Stockholm i arbetet med Stockholmskraften.