BIP

Varför BIP? Forskning och dokument

Många av samordningsförbunden runt om i landet har börjat sprida och arbeta utifrån BIP-studiens resultat. BIP-studien ger förbunden stöd i vår strävan att erbjuda parallella insatser utan glapp. Utvecklingen i den ritningen underlättas av att fler har kunskap om BIPs resultat.
Beskæftigelses Indikator Projektet (BIP) är nationellt (Danmark) och internationellt den hittills mest omfattande progressionsmätningsstudie som har undersökt vad som faktiskt gör att individer med komplexa behov kommer i arbete. BIP har undersökt sam-bandet mellan utvalda indikatorer för anställningsbarhet och sannolikheten att få ett jobb.
Växthusets forskningscenter i Köpenhamn har publicerat fyra publikationer om BIP som är översätta till svenska:

BIP Indikatorer och jobbsannolikhet
Verksamma inslag på vägen till jobb
Handläggarens betydelse för individens möjligheter att nå arbete
Handläggarens tilltro till jobbchansen
En film om BIP-studien (Youtube från Växthuset)
Mer information finns på Växthusets forskningscenter (på danska)

Mer information som förbundet tagit fram:
Ett bildspel om BIP-studien
En film om BIP-studien

 

Indikatorerna och parallella insatser som leder till jobb

Elva indikatorer som ökar sannolikheten att få jobb
BIP är ett samarbetsprojekt som involverat både praktiker och forskare. BIP-studien har identifierat elva BIP-indikatorerna för att systematiskt mäta progression för anställningsbarhet. Indikatorerna mäter olika dimensioner av att vara anställningsbar, från arbetsmarknadsinriktade förhållanden till mer sociala, personliga och hälsomässiga förhållanden. Indikatorerna har omsatts till frågor som har ställts till individerna och frågor till handläggarna.
Indikatorerna testades under fyra år (2013 till 2016) som ett verktyg för att mäta progression i arbetslösa personers väg mot arbete eller studier. Tio danska Jobbcenter med cirka 300 handläggare och 4 000 arbetslösa personer medverkade i studien genom att besvara en enkät var tredje månad. Bakgrundsinformationen om de arbetslösa personerna kom från register på Jobbcentren samt från en rad centrala register i Danmark om arbetslöshet och ekonomiskt bistånd, bland annat från Beskæftigelsesministeriets DREAM-databas.

BIP-studiens elva indikatorer som ökar sannolikheten att få jobb

Den gemensamma nämnaren för indikatorerna är att de går att påverka med olika insatser. En insats kan potentiellt bidra till att individen förbättrar sig på en eller fler av indikatorerna.

Parallella insatser och typ av insats har avgörande betydelse
BIP-studien visar att det är mycket betydelsefullt att erbjuda arbetslösa individer insatser för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Typ av insats har också en avgörande betydelse.
De jobbfokuserande insatserna var bäst på att skapa progression mot arbetsmarknaden. Kompetenshöjande, sociala och hälsorelaterade insatser skapade i sig själva inte progression mot arbetsmarknaden. Det gör de bara om de kombinerades med en jobbfokuserande insats.

Jobbfokuserande insatser i kombination med annat ger mest effekt

 

Handläggaren har avgörande betydelse
Handläggarnas arbete innebär att stärka individens relevanta kunskaper och kompetenser som ökar sannolikheten för individen att böjar söka och hitta arbete. BIP-studien visar att handläggaren är centrala aktörer som direkt kan påverka individens chans att få ett arbete. BIP har särskilt analyserat vad indikatorn ”Hand¬läggarens tro på att individen får jobb” har för betydelse för individens jobbsan¬nolikhet. BIP har även påvisat att byte av hand¬läggare påverkar individens chanser att få ett jobb eller börja studera.

 

Verktyg för dialog, skattning och stegförflyttning

Inom BIP-studien finns metoden att genomföra progressionsmätningar genom verktyget SKAPA som Samordningsförbundet Halland utvecklat tillsammans med forskningscentret Växthuset. SKAPA står för Skattning Av Progression mot Arbete där deltagaren skattar sin egen utveckling på väg mot att bli så anställningsbar som möjligt. Verktyget hjälper deltagaren att värdera sina egna färdigheter inom ett antal områden som BIP-studien visat är avgörande. Det kan handla om samarbetsförmåga, hälsa, hantering av vardagen eller jobbsökningsbeteende.

 

Utbildningar och möten om BIP

Samordningsförbundet sprider information om BIP-studien inom förbundet och till våra medlemmar. Det handlar dels om att förmedla insikter om vilka insatser som verkligen gör skillnad dels att skatta och samtala om progressionen för att se vilka indikatorer och insatser som ger effekt för enskilda deltagare.

Exempel på information och spridning hittills:

Nationella nätverket för samordnings­förbund (NNS) arrangerar utbildningar om BIP som leds av Samordningsför­bundet Halland. Förbundet deltar med två arbets­specia­lis­­ter från Aktivitetsplatsen. Efter avslutad utbildning är de certifierade utbildare som kan utbilda andra handläggare inom förbundet och hos förbundets medlemmar.

Fokus i utbildningen är metoden att genomföra progressions­mätningar genom verktyget SKAPA som Samordnings­förbundet Halland utvecklat tillsammans med forsknings­centret Växthuset. SKAPA står för Skattning Av Progression mot Arbete där deltagaren skattar sin egen utveckling på väg mot att bli så anställningsbar som möjligt. Verktyget hjälper deltagaren att värdera sina egna färdigheter inom ett antal områden som BIP-studien visat är avgörande. Det kan handla om samarbets­förmåga, hälsa, hantering av vardagen eller jobbsökningsbeteende.

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen är utformad i 4 steg som hänger samman för att skapa en bra implementeringsprocess.

Steg 1. Förankringsmöte 1 – Ledningsgrupp och nyckelpersoner

Syftet är att starta processen, börja forma implementeringsresan, sätta lokal organisation. 2 timmar

 

Steg 2: Kunskapsdag – Alla inblandade anställda och chefer deltar. Även relevanta parter som t.ex. politiker och samarbetspartners, övriga chefer samt förbundets parter som bör ha kunskap om BIP kan delta. 3 timmar

Syftet är att alla får en gemensam vetenskapligt förankrad grund, förstår forskningens huvudsakliga punkter och får en förståelse för vad ett skattningsverktyg kan ge kunskap om och användas till.

 

Steg 3: Förankringsmöte 2 – implementeringsansvarig, projektgrupp mfl.

 

Stag 4: Utbildningsdag  – För medarbetare som ska använda dialog- och skattningsverktyget med deltagare i sitt arbete samt deras chefer. Heldag

 

Frågor som diskuteras

Hur förbundet ska arbeta för att;

 

Planen är att långsiktigt förmedla BIP-studiens resultat inom förbundet och hos förbundets medlemmar för att förbättra samverkan och öka deltagarnas möjligheter att nå egenförsörjning.