Kommunens ansvar regleras bland annat i socialtjänstlagen (SoL) och i LSS. Målet med SoL är att tillgodose behov så att individen uppnår skälig levnadsnivå, medan målet med LSS är att individen ska uppnå goda livsvillkor.
Rättigheterna enligt SoL omfattar alla medborgare, medan LSS är begränsad till personer med vissa funktionsnedsättningar. Insatserna enligt LSS är i princip avgiftsfria.
Stöd enligt LSS:
LSS är en rättighetslag som ska ge personer med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor, hjälp i det dagliga livet och möjlighet till påverkan på stöd och service. För att omfattas av LSS måste man tillhöra en personkrets. De som omfattas är:
- Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Bedömningen av personkrets 1 och 2 görs utifrån den diagnos man har fått.
I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Det kan till exempel innebära att inte på egen hand klara vardagssysslor som att klä på sig, laga mat, förflytta sig eller kommunicera med omgivningen. Diagnosen saknar betydelse i bedömningen av om man tillhör personkrets 3.
Rådgivning och annat personligt stöd
Personer som tillhör LSS har rätt till rådgivning och annat personligt stöd av exempelvis kurator, psykolog och sjukgymnast. De som ger stödet ska ha särskild kunskap om konsekvenserna av stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Det är habiliteringen som utför insatsen rådgivning och annat personligt stöd.
Ledsagarservice
Ledsagarservice är en personlig service som ska göra det enklare att delta i samhällslivet. Det kan exempelvis vara att få stöd av en person för att kunna delta i fritidsaktiviteter, besöka vänner, åka till sjukhus eller gå på en promenad.
Kontaktperson
Många personer med funktionsnedsättning har få kontakter vid sidan av sina anhöriga. Kontaktpersonens främsta uppgift är att vara någon att umgås med, som kan delta i fritidsaktiviteter och ge råd som inte kräver expertis. Kontaktperson är ett icke-professionellt stöd.
Bostad med särskild service för vuxna
För vuxna finns möjlighet att bo i gruppbostad, servicebostad eller särskilt anpassad bostad. En gruppbostad är för personer som behöver omfattande stöd dygnet runt och direkt närhet till personal.
En servicebostad är för personer som behöver ett mindre omfattande stöd, men som ändå behöver ha tillgång till personal. En särskilt anpassad bostad har inte någon fast personal.
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet riktar sig till personer som tillhör personkrets 1 och 2 och som är i yrkesverksam ålder och inte arbetar eller utbildar sig. Daglig verksamhet ska bidra till personlig utveckling och främja delaktighet i samhället.
Den dagliga verksamhetens är individuellt utformad och kan innebära såväl sinnesstimulerande aktiviteter som aktiviteter inriktade på produktion av varor och tjänster.
Habiliteringsersättning
Under tiden man deltar i daglig verksamhet har man ofta habiliteringsersättning. Ersättningen är skattefri och är cirka fem till sex kronor per timme. Habiliteringsersättningen är inte specifikt reglerad i LSS, vare sig till belopp eller till kriterier för utbetalning. Det är de enskilda kommunerna som bestämmer om man ska erbjuda habiliteringsersättning och som sätter ersättningsnivån.
Individuell plan
Alla som beviljats en insats via LSS ska erbjudas en individuell plan som anger vilka insatser som är beslutade och planerade. Planen ska upprättas i samråd med den som har beviljats insatsen. Den ska omprövas minst en gång om året och ha mål som är satta utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är kommunen som ansvarar för att en individuell plan erbjuds den som har beviljats insatser enligt LSS.
I planen ska även åtgärder redovisas som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer.
Samordnad individuell plan
Om individen har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, och det finns behov av samordning, så ska en så kallad samordnad individuell plan göras. Planen tas fram utifrån den enskildes behov och den ska innehålla vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för själva planen.
Det är kommunen eller landstinget som bedömer om det behövs en plan för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Individen som får insatserna måste samtycka till att en plan upprättas. Den individuella planen enligt LSS och den samordnade individuella planen enligt SoL och HSL ska fungera som övergripande planer där andra upprättade planer kan beskrivas.
Stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Enligt SoL ska kommunen verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får en meningsfull sysselsättning. Socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla individens egna resurser. Ett grundläggande värde är att verksamheten ska bygga på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet.
Särskilt boende
Enligt SoL är kommunen skyldig att inrätta bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Boendeformerna kan till exempel vara korttidsboende, boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar eller gruppboende.
Boendestöd
Boendestöd är en social och praktisk stödinsats som ska stärka förmågan att hantera vardagslivet i och utanför hemmet. Insatsen riktar sig till personer som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och kan ges någon gång per vecka eller flera gånger om dagen utifrån behov.
Boendestöd handlar främst om motivation och stöd. Boendestödjaren hjälper till att planera och strukturera vardagen och stöttar i utförandet av praktiska vardagssysslor. Boendestöd kan ges där personen är bosatt, till exempel i den egna lägenheten eller hemma hos föräldrarna. I det senare fallet kan insatsen fungera som anhörigstöd och avlastning och vara en del i planeringen inför att flytta hemifrån.
God man
En god man kan hjälpa till med att tillvarata intressen, hålla kontakter med myndigheter, sköta ekonomin, se till att personen har ett bra boende och bevaka hans eller hennes behov av vård, social service med mera.
Den som behöver en god man kan själv ansöka om det. Även föräldrar, make, maka och nära släktingar kan göra en ansökan. Ansökan om god man görs hos kommunens överförmyndare eller hos tingsrätten. Det är tingsrätten som beslutar om god man och beslutet får inte tas utan att den som ska få en god man har samtyckt. Undantag görs bara om personens funktionsnedsättning är av sådan grad att hon eller han inte kan ta ställning till frågan.
God man har rätt till ett arvode. Överförmyndarnämnden beslutar om arvodets storlek och om det ska betalas av personen själv eller av kommunen
Mer information om din kommun hittar du på din kommuns hemsida: